Such impressionable ovaries

... och efter ett kort telefonsamtal har jag redan ändrat mig. Oh, cyberspace, om det finns nån därute, håll tummarna för att jag 1. Håller mig undan från The Evil Minx 2. Inte går till Satans Hollow ikväll. Om jag inte rapporterar tillbaka inom en vecka är detta mitt testamente: min lillebror ska ha allt mitt lego och mina DVD-skivor. Och på min begravning ska de spela Börja Om Från Början med Sven-Ingvars.

I am homeless come and take me, into the reach of your rattling drums

Jag är tillbaka där dagen började, vid en dammig dator med fettfläckiga tangenter och jag väntar fortfarande på mail. Dagen har passerat, inte i ett flitigt dis av dissertation-research utan med två långluncher och en långfika. Jag har inte gjort ett dyft. Det känns som ett slöseri med tid, pengar, hjärnkapacitet och det här med kärleksbrist känns som slöseri på mina faktiskt rätt schyssta spiror. Jag tänker hoppa kvällens utgång. Bara vetskapen om att den fräkniga lilla glasögonormen ska vara där får mig att må illa i magen. Hon har inte gjort ett enda dugg fel och ändå pyser det svavel av ilska ur mina öron när jag tänker på henne. Det vore ju komiskt och jävligt olyckligt om jag blev full och slog henne på käften. Åh vad det är handikappande, det här med att ha relationer med andra människor. Livet vore enklare om det bara vore jag. Dagens favoritmänniskor: 1. Lillebror. Han blir bara godare med åren. Och om man har en A-formad liten dreggelmun och solsticke-pojks hår som utgångsläge är man vid 17 års ålder i det närmaste en ängel. 2. Claire. Det är underligt att en människa med sånt invecklat psyke kan make so much sense. 3. Library man. Han blir bara vackrare för varje dag, med sin S-formade hållning, sitt sovrufsiga svarta hår och sina röda vantar. Sluta sortera böcker och kom hit och sortera ut mig istället! Jag vet hur kvällen ska se ut, om jag inte får ett oväntat ryck och går till kåren trots allt och riskerar att ge slapper-sophie smäll. Jag kommer sitta på ett kletigt nopprigt bussäte och humma med till spanish harlem incident. Sen kommer jag le i förbifarten åt någon jag förälskat mig i som hastigast under bussfärden och gå av vid Sainsburys. Köpa en pint mjölk, strunta i övergångsstället och bli tutad på för att jag aldrig kan lära mig vilket håll bilarna kommer ifrån. Sen kommer jag laga lite mat, sätta mig en fåtölj och se CSI med Liz, sucka någongång vid elvasnåret att jag går och lägger mig, och imorgon börjar samma fabriksmonotona liv igen. Jag retar mig verkligen på att när jag väl insett att livet bara kan levas en gång och att det faktiskt är roligare att hänge sig åt glädje än åt neuroser, så kommer mina spiror inte vara särskilt imponerande längre utan fulla av åderbråck och skäggstubb. Dagens citat: when no movement or life exists there is no time. Therefore infinity is equal to zero. Va?

I chanced a foolish grin and dribbled on my chin

Dagens låt: tie mellan Badly Drawn Boy's Spitting och Morcheeba's Baby. Fan vet om inte Gunnar Wiklund är med i dragningen också "... men själv är jag trött av dagens spring och önskar av detta just ingenting" Dagens väntlista: 1. Mail 2. Ännu ett mail 3. Lite otvungen kärlek Gårdagens step aerobics var ju en saga i sig. Trettio småfeta engelska studentbrudar, en äpppelkäck (verkligen sådär vinteräppelkäck med kortklippt hår och röda kinder) instruktör som skriker "bums up bums up, for two.. for threeee.. and stretch those bums, for two... for one... and again.. bums up bums up!" En grabb ställer sig upp på bussen så jag kan få sitta ner. Fan vad schysst. Mest för att jag då kan njuta till fullo av Stefan med GSM:n på ipoden, och riktigt förfasas över hur töntig jag är - utan att någon runt omkring riktigt fattar det. Baby, baby it's been a long time It's time now to learn portugese It's time now to learn what I know And what I don't know I know, with me everything's fine It's time now to make up your mind

Ja jävlar

Ingen läser det här men jag skriver ändå. En dag ska minsann mina ord bli lag. Och då ska det läsas, ja jävlar. Jävla jävlars jävlar. Dagens favoritord i Svenskan: jävlar Dagens favoritord i Engelskan: knobcheese.

We smile at our enterprise

Owens Park's datasal en halvtidig söndagsmorgon är ingen vacker plats. Promenaden hit var kall och solig och slagfältet ännu inte uppsopat. Lördagsnatten lämnar sina spår. Undrar när det var som jag insåg att det här inte är min plats på jorden? Jag vet när jag senast kände mig hemma, innesluten i ett sammanhang, utan någon längtan bort. Det var i en smal säng i ett kallt rum i ett hus någonstans i södra Frankrike. Jag vet inte vad platsen heter, hur jag kom dit eller varför. Men trots att det rasslade spöklikt i elementen om natten, och aska och löv singlade runt i skorstensgången var jag lugn, trött och lycklig, med en arm runt min nacke och den andra tungt om mina revben. Och idag ska jag ljuga om att jag kan något, jag ska kopiera klichéer och laga min middag, städa mitt rum och sedan lägga mig igen. Imorgon är en annan dag. Say yes to everything.

Okej, det här får bli ett andra jädra inlägg-

eftersom idag är dagen före dagen då mitt raison d'être flyger sin kos över havet tillåter jag mig att hänfalla åt listor: Dagens dofter: 1. Den mjukna unkna avloppsstanken som for emot mig som ett frakttåg ifrån underjorden där jag gick på andra sidan parkens staket och tänkte på dagen då ett armband gick sönder i gräset och ett flygplan flög alldeles nära våra huvuden. 2. Rengöringsmedlet på bibliotekets toaletter - tar mig ofelbart tillbaka till första året i studentkorridor då halsflussen belönade mig med superkänsligt luktsinne och besöken på den kommunala toaletten sved från näsborre till diafragma. 3. Min egen vitlöksandedräkt. Jag lagade vitlök i maten igår endast för kunna linda in mig i dofter som luktar bekant idag. Ett stort lockigt hår och två smala armar, och någonstans mellan haka och nyckelben kunde man minsann alltid känna lukten av vitlök, hud och ganska billig herrparfym Dagens ångest: 1. Uppsatsen om Coetzee's methods of resistance to predominant notions of western cultutral superiority kommer inte ens bli hälften så bra som den borde bli. Vem ska man skylla på när man gör sig själv besviken? 2. Jamensåatt så var det det där med framtien? Vad ska det bli av den här gängliga gestalten som trots ambitiös storasyster inte lyckas använda en hårinpackning rätt, som inte inser sakers förgänglighet utan gråter över spilld mjölk, och som varje dag lyckas ignorera att det enligt brittisk jävla standard svajiga papphus hon bor i faktiskt luktar mögel, och att det vore dags att tvätta alla gamla handdukar? 3. Vad ska jag äta till middag? (Bubblare: kommer jag orka hålla mig vaken efter slagen klocka 10? Tveksamt). Dagens flashbacks: 1. Soldammig bussresa genom Barcelona, tidig morgon, tidigt år. 2. Torsdagens strapats från revolution till 5th ave, och en massa skäggstubbiga hakor att stryka. 3. Promenad från konditori Ritz hem till mormor, med färska semlor som fick fritt fall ur mina händer och mötte En Bakverkens Hitchcock Död på trottoaren. Nu ska jag ragga beundrare. Jag ska börja med Silverfisken, för jag tror att vi skulle kunna bli bästisar. Dagens citat: "Allt hon ville ha var lite ny hud som blöder, och en karl som kunde sjunga när allting var över" (det bor en poet mellan Staffan Hellstrands köttiga hårgardiner).

Ett första jädra inlägg

Jag måste undersöka hur detta fungerar.