Bara lite drivved.

Det ryktas att killarna i Leeds är långt mycket snyggare än våra Manchestah-boys. Här springer långa drasuter i regnslickade popluggar och gröna anoraks runt och har oasis-komplex - i Leeds skäms männen minsann inte för att använda både plattång till håret och rosa adidasjackor. Personligen föredrar jag killar med lite rufs i frisyren, det bådar oftast väl för att de ska har lite rufs i personligheten också. Mina vänner anser dock att jag ibland har problem att stanna på rätt sida gränsen mellan "tramp" och "fit". Så länge de inte luktar illa, säger jag. Jag och K tog tåget till Leeds i fredags, bänkade oss i första klass med en gammal Vice och ett läger medelålders affärsmän. Barrunda på fredag betyder tydligen i Leeds precis som här att man måste samsas med infödingar i olika åldrar och deras dåliga ovanor. Medelålders engelsmän borde ha utegångsförbud efter fotbollen på lördagar. Bevare mig väl. Efterfest i ett skitstort hus med dj och egen bar och drogintag på övervåningen. Till sistnämnda anhalt hittade inte jag, jag blev sittande på ett fönsterbleck med en Tom med ambitiöst retroironisk lumberjacka och flashiga trainers. Jag vet aldrig riktigt vad det är för etikett som gäller som gäller i sådana sammanhang. När vi pratat i två timmar, måste vi hångla sen? Försökte han vara rolig och imponera med sin röntgen syn - "du ser tjejen där borta? Hon åt en jävligt tveksam ceasarsallad till lunch. Hon vet inte om det än, men hon har fågelinfluensa. Håll andan, hon kommer hitåt!" - endast för att han ville förflytta handen som stillsamt låg på min underarm söderut. Eller möjligen åt norrut. Nordväst. Jag gav honom mitt nummer i alla fall, signerat 'Jaws'. Vi hade gjort den klassisska 'vem skulle du helst spendera en natt med'-frågeleken - vi började med Michael Jackson eller någon som var död, och slutade med Flipper eller Jaws. Vi satsade på Jaws båda två. Dagens låt: Blue - The Jayhawks